fredag 15 juni 2018

Utveckla området kring Rimnersvallen och Rimnershallen till ett riktigt idrottscentrum i Uddevalla. 

Ja, den uppmaningen gör ett antal föreningar i en skrivelse, daterad 2018-06-12, till Kommunstyrelsen i Uddevalla 
De föreningar som undertecknat skrivelsen är dels föreningar som redan har verksamhet i området, men också föreningar som idag har sin verksamhet på annat håll i kommunen.
Skrivelsen avslutas med en hemställan att Uddevalla kommun , i samverkan med föreningslivet, gör en utredning med målsättning att utveckla området kring Rimnersvallen och Rimnershallen till ett idrottscentrum med ytterligare anläggningar, dels för att utveckla idrotter som idag har sin verksamhet på området, men också utveckla för föreningar o idrotter som har sin verksamhet på annat håll i kommunen.


Zlatans varumärke består av två delar – fotboll och affärer
-      det gäller för media att inse skillnaden


Att Zlatan är en av värdens främsta, och förmodligen den mest framgångsrika svenska, fotbollsspelare är ställt utom allt tvivlet.

Han har genom sin fotbollskarriär i samklang med sin personlighet och attityd byggt upp ett enastående varumärke som ett riktigt fotbollsproffs. 

På senare år har han också gett sig in i olika affärsprojekt, både som delägare i vissa och i andra som huvudperson i olika marknadsföringsprojekt. Och det gäller för media att inse skillnaden.

När Zlatan kryptiskt uttalar sig att han det är han som bestämmer vem som ska coacha. Och då hänger media, framför allt de s k kvällstidningarna, och vinklar det som om det gäller landslaget i fotboll, eftersom det hamnar på sportsidorna.

Men Zlatan är smart, han utnyttjar sina uttalanden och medias vinklaringar till att marknadsföra ett kreditkort! Och får därmed publicitet för det marknadsföringsprojekt han deltar i och är dess frontnamn. 


Jag tror och hoppas att media kan inse skillnaden i Zlatans varumärke. Men förmodligen räknar vissa tidningar med att sälja mer på kryptiska rubriker. Så på det sättet hjälper Zlatan också medias upplagor. Undrar om han får betalt för det?

måndag 11 juni 2018

För mycket ”styckegods” i årets valdebatt – saknar helheten och visionerna


När vi handlar på ICA, Coop eller annan livsmedelsaffär, har vi vant oss vid att affärerna placerar ut lockvaror när vi står i kön till kassan. Men då har vi gått igenom hela affären och gjort våra val, dvs sett till helheten och gjort våra inköp, så det väl mest barnen som lockas av dessa sista erbjudanden.

Men nu ser vi samma mönster i den påbörjade valdebatten. Men skillnaden mot IICA-affären är att de politiska partierna börjar med lockvarorna utan att presentera en helhet.

Partierna fullkomligt slåss om vem som erbjuder ”bästa priset”, men man pratar om samma varor. Det handlar om integrationen, mer poliser, pensionärsskatten, ordning och reda osv. Känns det igen? Ja, vi har fåt en form av styckegods av partierna. Men ingen, eller ytterst sällan, pratar om helheten. Om visionerna, vilket land man vill bygga. Om framtiden. 

Jag efterlyser en ordentlig ideologisk debatt utan övertoner. Den enda fråga som till viss del handlar om ideologi i årets valdebatt är väl vinstfrågan i välfärdsföretag. Men i övrigt springer partierna på ”samma boll” och bjuder över varandra. Jag tror de politiska partierna underskattar folks kapacitet att ”tänka stort”.

måndag 4 juni 2018

Svensk turismnäring är i dag en av Sveriges främsta basnäringar – omsätter närmare 300 miljarder/år 

I Sverige omsätter turismnäringen 296 miljarder kronor, varav 120 miljarder kronor avser export, dvs utländska turisters konsumtion i Sverige. 

Detta innebär att exportvärdet från turismen därmed är högre än livsmedelsexporten (71 miljarder), järn- och stålexporten (51 miljarder) samt personbilar (64 miljarder)

Dessutom betalar de utländska turisterna moms i Sverige, vilket gör att turismexporten är den enda exportgren som genererar moms till statskassan. Värdet av denna momsintäkt uppgår till ca 17 miljarder kronor. 

Antal årsverken inom den svenska turismnäringen uppgår till 170 000, detta samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat. 

Man kan därför konstatera att svensk turismnäring är en viktig basnäring i Sverige, som också ger ett starkt bidrag till den svenska välfärden. 

Källa: Tillväxtverket

fredag 1 juni 2018

Sista husbilsstatistiken på länge 

Den 1 juli träder det nya skattesystemet för personbilar samt lätta lastbilar och bussar (Bonus- Malus-systemet) i kraft. Systemet omfattar alla fordon av dessa slag av årsmodell 2018 (eller nyare) som blir skattepliktiga (alltså tas i bruk för första gången) fr.o.m. den 1 juli. 
Husvagnsbranschens Riksförbunds (HRF) bedömning är att alla lagerbilar av 2018 års modell hos tillverkare/importörer/återförsäljare därför kommer att ”ställas på” i slutet av juni för att därefter ”ställas av” i början av juli. 
Registreringstatistiken för juni månad kommer således att visa betydligt högre siffror än den verkliga leveransen till kund, medan statistiken för de följande månaderna – när de redan registrerade bilarna säljs och levereras – kommer att visa lägre siffror än de verkliga leveranserna. 
Styrelsen för HRF har därför beslutat att ej offentliggöra någon husbilsstatistik för månaderna juni – november 2018. Nästa gång några husbilssiffror publiceras, blir därför i årssammanställningen i början av januari 2019.  

 Husvagnsregistreringar för maj 2018
Under maj månad 2018 registrerades 510 husvagnar. (Motsvarande månad året dessförinnan registrerades 653 stycken.) Hittills under 2018 betyder det 1 623 registrerade husvagnar mot 1 861 under samma period 2017. I procent innebär detta en minskning med 12,78 %. 
 Husbilsregistreringar för maj 2018 
Maj månads husbilsregistreringar visar 1 138 stycken, medan det i maj föregående år registrerades 1 029 husbilar. Hittills under kalenderåret 2018 har det totalt registrerats 3 042 husbilar, medan det under motsvarande period 2017 registrerades 2 849 stycken. I procent innebär detta en ökning med 6,77 % för år 2018
Källa:Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF)

onsdag 30 maj 2018

Brexits konsekvenser för gränsen mellan Irland och Nordirland


Irland är en kluven ö där Nordirland, med dess majoritet av protestanter vid delningen av Irland, ville tillhöra Storbritannien. Och så blev det, dessutom med en hög grad av självbestämmande. Allt medan övriga Irland bildade republiken Irland med en övervägande del katoliker.

Och så länge som såväl Irland som Storbritannien ingår i EU är det inga problem vid gränsen mellan Irland och Nordirland. Jag har själv varit på Irland ett flertal gånger och passerat gränslinjen, helt utan problem. Varor och tjänster har flödat i båda riktningarna och det är uppenbart att båda sidor är i hög grad är beroende av varandra och har kunder på båda sidorna gränsen.

Men med ett starkt Brexit blir det en också en skarp gräns där vardagslivet med pendlingar från bostad på ena sidan och jobbet på andra kommer att ställa till problem. Varor och tjänster kan inte flöda fritt på samma sätt som nu.

Det bästa vore ju att det gick att förhandla fram en mjuk gränslinje, som skulle kunna fungera som om båda sidorna ingår i EU. Men om så inte blir fallet?

 Det finns krafter som vill förena Nordirland med Irland. Men det finns också motkrafter mot en sådan utveckling och vill behålla Nordirlands knytning till det brittiska imperiet.

Risken finns att det åter kan blossa upp sådana motsättningar där någon av parterna kan ta till våld och att vi åter får uppleva vapenskrammel. Historiens makt är stor. Och här har Storbritanniens regering ett stort ansvar.

Så för fredens skull, låt gränslinjen bli en mjuk linje. Eller vid förhandlingsbordet förhandla fram ett avtal som integrerar Nordirland i den Irländska republiken med egen stor bestämmanderätt.






måndag 28 maj 2018

Låg räntepolitik och kronförsämring fungerar i nuläget - men vad händer när högkonjunkturen vänder  nedåt? 


Sverige befinner sig i en högkonjunktur med låg arbetslöshet.
Samtidigt har vi extrem låg ränta, ja Riksbanken ligger ju kvar på s k minusränta.

Båda dessa faktorer skjuter fart på konsumtionen. Exporten, såväl varor som tjänster, går som tåget ..(ja det var kanske en mindre bra jämförelse, men ni förstår vad jag menar...).

Men den låga räntan för också med sig att svenska kronan är lågt värderad på den internationella valutamarknaden och gör importerade varor dyrare. Den låga räntan spär också på den inhemska produktionen, bl a turistnäringen. Då utlandsresan blir allt dyrare stannar många svenskar kvar i Sverige under semestern. Genom att hushållens räntekostnader har blivit låga finns utrymme för annan konsumtion.

I nuläget med sin högkonjunktur stimulerar vi konsumtion, vilket man enligt gängse historia ska göra i lågkonjunktur.

Men nu upptäcker Riksgälden att den låga kronkursen gör att Sveriges utlandsskuld ökar utan att den faktiska upplåningen ökar. Dessutom blir räntekostnaden på utlandsskulden dyrare och hämmar politiska reformer.

Riksgälden försöker nu därför påverka valutamarknaden och stärka den svenska kronan. Inget som kan göras i en handvändning, dvs innan sommaren. Men till hösten kommer vi säkerligen att se sådana tecken.

Så anledningen till att Sverige går bra just nu är i hög grad konsekvensen av den låga räntan och den lågt värderade svenska kronan. Problemet med denna slutsats är frågan vad Sverige gör när konjunkturen vänder och vi går in i en lågkonjunktur. Normalt i en lågkonjunktur vill man stimulera ekonomin och konsumtion och exporten med bl a låg ränta och lågt värderad kronkurs .

Med andra ord, Sverige går bra nu. Men vad händer när konjunkturen vänder?
Kan Riksbanken sänka räntan ytterligare? Till minus-minus-minus- ränta. Med ytterligare kronförsämring?