lördag 16 december 2017

När blev tandläkaren "min tandläkare"?


Förr gick man till doktorn, man gick till tandläkaren, och behövde man juridisk hjälp tog man kontakt med en Advokatbyrå.

Men vad gör vi idag? Nu går vi till Min tandläkare, Min läkare och Min advokat.

När hände detta och vad vad är orsaken till denna förändring?

Ordet Min säger mig att jag har ett ägandeförhållande, ex min bil, eller ett känslomässsigt förhållande, ex mina barn eller min kompis.

Eftersom jag varken äger eller har ett närmare känslomässsigt förhållande till tandläkaren eller läkaren, varför vill vi då framstrå att så är fallet?

Jag tror det är vårt ego som talar. Vi vill visa vårt umgänge en form av status. Jag är minsann inte en vanlig svensk, jag har min egen tandläkare. Och får jag judiska problem tar jag kontakt med min advokat. Och behöver jag ett recept ringer jag min läkare.

Vi är alla medvetna om vi som kunder till tandläkare och läkare bara är en i mängden. Men vi vill gärna  framstå som om han/hon står på tå och väntar på att just jag ska höra av mig.

Det är nog så att vi är mer individuella i dagens läge än för 30-40 år sedan. Det är bra att vi har ett socialt och ekonomiskt skyddsnät i samhället. Men vi vill nog inte i lika hög grad styras av samhället. Efter det att samhället lagt en struktur, en väg, vill vi nog utveckla vägen själv och sätta upp egna mål i livet och peka ut vår färdriktning.

Därför, tror jag, att vi säger Min tandläkare, Min läkare, och Min advokat.


tisdag 12 december 2017

Äntligen skärps kraven för tunga fordon när det gäller vinterdäck


Sedan snart fem år tillbaka måste tunga fordon, tunga bussar och personbilar klass två som väger över 3,5 ton ha vinterdäck på hjulen på drivaxeln.

Men som vi ser under vinterhalvåret räcker inte detta. Kilometerlånga köer uppstår när, framför allt lastbilar från södra och östra Europa, får stopp i backar eller sladdar av vägen.

Och anledningen är att dessa lastbilarars ägare, de utländska åkerierna, inte har däck som är anpassade för svenska vintervägar.

Men nu finns ett förslag att alla dessa tunga fordon ska ha vinterdäck, med rätt mönsterdjup, på samtliga hjul och släp.

Äntligen säger vi vardagsbilister

söndag 10 december 2017

Tänk om valet till Riksdagen hade varit Bolagsstämman för AB Sverige?

Vi leker med tanken att ett val till Sveriges Riksdag är att jämföra med en bolagsstämma för ett aktiebolag.

Då har Bolagsstämman för AB Sverige utsett en ledningstrojka bestående av tre olika falanger i företagsledningen, två av dem större än den tredje. Men Bolagsstämman har utsett dom och Bolagsstämman förutsätter att de kan samverka så att AB Sverige rullar vidare.

Men vad gör den tillsatta ledningen? Dom struntar i Bolagsstämmans beslut och kör ett eget race och säger att "vi ska aldrig samverka med varandra". Och sitter kvar i den sandlåda där dom placerat sig.

Om det hade varit ett aktiebolag där ledningen struntar i Bolagsstämmans beslut, vad hade hänt då? Självklart hade ledarena för de olika falangerna  sparkats.

Med andra ord; ge upp blockpolitiken! 

fredag 8 december 2017

Uddevalla-politikernas studieresa till Kanada: Låt dom spela färdigt också tredje perioden, dvs visa på den konkreta nyttan av Kanada-resan


Det är inte bara utomhus det stormar, det stormar också i efterdyningarna av några Uddevalla-politikers studieresa till Kanada. Med på resan var också ett par tjänstemän.

Syftet med resan var att lära av Kanadas sätt att hantera migrationsfrågor, bl a hur man snabbt och effektivt får nyanlända i arbete och språkundervisning.

Ett gott syfte kan man tycka. Men vad har egentligen Toronto och Uddevalla gemensamt i denna svåra fråga. Kanada har inga flyktingar som tagit sig i små båtar över ett hav och bankar på asyl-dörren. Grundläggande i Sverige är att nationen, dvs Regeringen, har det övergripande ansvaret med lagar och ekonomiska resurser, medan en kommuns roll blir  en mottagare på Regeringens villkor.

Men det är inte i det avseendet kritiken kommit, såväl i lokalpressen som på sociala medier. Kritiken är mer inriktad på att studieresan gick till Kanada och att man på sin fritid gick på NHL-match samt att priset lär har varit ca 17 000 kronor per person ett. totalt drygt 100 000 kronor.

Förutom att val av studieort verkligen kan diskuteras, störs jag varken av priset för resan eller att deltagarna passade på, att med egna medel, se en NHL-match.

Och för att fortsätta  travestera på ishockey: låt politikerna spela färdigt matchen:

  • första perioden: syfte och val av resmål, gick väl så där..
  • andra perioden: rapport och information till kommunledning och allmänheten, "denna period" kunde spelet varit betydligt snabbare och tydligare
  • tredje perioden: det är nu matchen avgörs, konkreta nyttan för Uddevalla kommun och de nyanlända med språkutbildning, arbete och bostad
Så även om det finns mycket att önska efter de två första perioderna, låt politikerna spela tredje perioden och matchen klar och i handling visa att resan till Kanada tillförde sådan kunskap att de nyanlända snabbare kommer i arbete och får bostad samt intensivutbildning i svenska. Klarar man detta kan det visa sig att det var väl investerade pengar i Kanada-resan.


onsdag 6 december 2017

I framtiden är vi inte pensionär och bor på äldreboende – i framtiden är vi seniorer och bor Senior-Pensionat med bredband, wifi och barskåp.

Har funderat lite kring begreppen pensionär och senior.

Pensionär låter lite som om pappa staten bestämmer när man blir pensionär och dess ekonomiska villkor. Och till viss del är det väl så. Även om det egentligen är våra egna sparande pengar, en form av uppskjuten lön.

Historiskt har begreppet pension/pensionär funnits i Sverige sedan 1600-talet, främst då för viss militärpersonal, senare även präster och vissa andra civila tjänstemän. För det stora flertalet fanns ingen pensionsrätt förrän folkpensionen infördes 1913. Genom uppslitande politiskt strid kom sedan ATP-systemet, som gjorde pensionen mer rättvis för alla. Och i dagarna pågår nya politiska överläggningar om det framtida pensionssystemet.

Så vi kan slå fast att begreppet pension i grunden styrs av staten, även om många idag också uppbär pension från forna arbetsgivare. Och pensionen skapar en form av grundtrygghet. Och det är bra. Men vi kan väl ändra begreppen från 1600-talet till 2000-talet?

Tänker på begreppet pension i ett annat sammanhang, då man ”hyrde in sig” över en eller några veckor på ett pensionat och fick den tidens ”all inclusive”. Tänk om våra äldreboenden kunde stöpas om till Pensionat med all tänkbar service. Visst låter det väl trevligare att ålderns dagar bo på ett Senior-Pensionat med ”all inclusive” än på ett äldreboende med strikta regler.

Och när vi ändå stöper om orden låt oss ändra begreppet Pensionär till Senior. Det låter mycket mer positivt och aktivt.

Så i framtiden gäller att vi Seniorer bor på ett Senior-Pensionat med ”all inclusive”, och då ingår också ett bra bredband, wifi och litet barskåp i den lilla seniorlägenheten. Backup finns i form av läkarvård och omsorg. Driftsformen kan vara offentlig eller privat. Kanske är det så att hotell- eller chartersektorn i framtiden också innefattar denna typ av boende, ett koncept av Scandic eller Ving? Grundfinansieringen finns i det kollektiva systemet, sedan skulle man kunna gradera boendet i ett stjärnsystem beroende vilken individuellt standard man önskar









måndag 4 december 2017

Folket vill att britterna är kvar i EU - politikerna tvekar i förhandlingarna med EU
Gör om och börja om från början - dvs ny folkomröstningen snarast innan det är för sent


I en nyligen gjord opinionsundersökning av den brittiska tidningen Daily Mail visar att 50 % av britterna vill genomföra en ny folkomröstning angående  Storbritanniens  utträde ur EU.

Samtidigt meddelar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att förhandlingarna mellan EU och Storbritannien  går trögt. Uppenbarligen vill de brittiska politikerna betala ett högt pris för att även fortsättningsvis ha handelsrelationer med EU:s medlemsländer.

Därtill kommer stora svårigheter i handeln mellan Nord-Irland (dvs Storbritannien) och Irland om Storbritannien  lämnar EU. För Irland har ju inga planer att lämna EU. Vissa bedömare ser t o m att den gamla konflikten mellan dessa båda två återuppstår. Och det är det väl ingen som vill?

Så konklusionen är att de brittiska politikerna helst vill stanna kvar i EU samtidigt som majoriteten av folket uppenbarligen har ändrat sig och vill stanna kvar.  Och Irland och Nord-Irland vill inte ha en skarp gräns tillbaka.

Finns bara en utväg, som dessutom är bara för alla, även för oss i Sverige:



  • Gör om och börja om från början, dvs ny folkomröstning snarast möjligt. 
  • Och intill resultatet av folkomröstningen föreligger, ta time out i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien
    Eu S, Storbritannien, 2016, Problemet

Mina favoriter för Nyårsfirande i Europa


I dessa dagar reser många svenska familjer söderut för att fira Julen och Nyåret i värmen.
Men om man enbart vill fira Nyår i utlandet ligger storstäder bra till.

Såg en undersökning som Ving gjort att den stad flertalet svenskar skulle vilja fira in ett nytt år är New York. Jag har varit i NY några gånger, men aldrig firat nyår där. Men kan mycket väl tänka mig storheten i detta.

Däremot har vi, hustrun o jag tillsammans med goda vänner, valt att fira Nyår i Europeiska städer. Och under de senaste 25 åren har vi hunnit med ca 15 städer i Europa. Och även om London och Paris är perfekta weekendstäder toppar dom inte nyårsfirandet enligt vårt sätt att se.

Den listan toppas av Berlin med Madrid som god tvåa.

Berlin drar på Nyår till sig över 1 miljon besökare, därtill 500 journalister. Anledningen är att den tyska nyårsfesten Silvester är en av de största i världen.  Firandets centrum är, sedan murens fall 1989, Brandenburger Tor och vid midnatt är Strasse des 17 Juni från just Brandenburger Tor till Siegessäule, en två kilometer lång och 80 000 kvadratmeter stor festplats med restaurangtält, dj:s, konsertscener med livemusik och massor av folk. Fyrverkerierna vid midnatt den 31 december tillhör Europas största.

I Madrid är det storslagna nyårsfirandet på Puerta del Sol. Från klocktornet på det gamla posthuset slår nyårsklockan in det nya året och hela torget blir fullkomligt packat av folk. Med sig har man tolv druvor och cava, den spanska motsvarigheten till champagne. Enda skillnaden är att Cava inte får kallas för champagne för att den inte produceras i Frankrikes champagnedistrikt, men den är minst lika god enligt mitt tycke.






Efter Berlin och Madrid intar Barcelona med sin Rambla bronsplatsen. Outsiders är den polska staden Krakow, en oerhört gammal trevlig stad där allt ligger på gångavstånd, samt Prag med sin fina och gamla centrumkärna.

I år styr vi Nyårsfirandet till Nice, där vi hoppas att också få lite värme, om än inte i havet så lite uteserveringar. Får se om Nice med omgivningar, bl a Monaco, når min topplista.

På agendan för framtida Nyårsstäder står bl a Edinburgh, en stad som vi besökte för en månad sedan, och vad jag förstår en alldeles utmärkt Nyårsstad. Kanske Nyår där år 2019.