Nu gäller det för sommarturismen - en osåld natt på en campingplats under högsommaren kan inte reas ut i november

Sommarturismens första topp är över - midsommarhelgen. Men det är nu den stora kampen om turisterna börjar. Nästa helg börjar den verkliga sommarruschen. Och det är nu, de kommande fyra veckorna som sommarturismens årsresultat ska tjänas in för turistbranschen.

Främst gäller det campingplatser, nöjesparker, djurparker och andra aktivitetsanläggningar som huvudsakligen är inriktade på sommarturismen.

En osåld natt på ex vis en campingplats under juli månad kan inte repareras senare under året. Och det är nu som campingplatserna i närmast måste vara fullbelagda, Liseberg, Gröna Lund, Kolmårdens Djurpark ska gå för högtryck.

För även om man sänker priset för ett ev kunna locka tillbaka turisterna, har turistvolymen kraftigt minskat när sommaren går in i sin andra augustivecka och skolorna ska börja och semestrarna är slut. Det som kan hjälpa upp resultatet för en turistanläggning är de utländska turisterna som är i rörelse större delen av augusti.

Det är det som skiljer turistbranschen från ett tillverkningsföretag. Ett kylskåp eller spis kan alltid säljas, även om det sker till ett reducerat pris. Men en osåld natt på en campingplats under högsommaren kan inte reas ut i november, då finns det ingen marknad.

Fortsatt utveckling för den svenska turismnäringen - nu omsätter den 285 miljarder kronor 

Den svenska turismnäringen fortsätter utvecklas mycket positivt. Under 2013 ökade den totala omsättningen med 3,9% till 284,4 miljarder kronor.

Av nämnda totala omsättning utgör exportvärdet, dvs utländska turisters konsumtion i Sverige, 105,7 miljarder.

Även sysselsättningen inom den svenska turismnäringen ökade och uppgår nu till 173 000 årsverken.

Detta innebär att turismnäringens bidrag till ekonomi och sysselsättning i Sverige växer i betydelse i jämförelse med andra sektorer i samhället. Ett sådant exempel är momsintäkterna på den utländska turismkonsumtionen i Sverige som uppgår till närmare 15 miljarder kronor.

Så visst är den svenska turismnäringen också viktig för att utveckla den svenska välfärden.

Källa: Tillväxtverket

Ibland kan resan vara målet

I dagens stressade tillvaro går ofta resan från punkt A till punkt B. Men sätter sig på flyget och vill nå sin destination så fort som möjligt – helst utan mellanlandningar och planbyten.

Men det finns resor där själva resan är målet. Man låter sig färdas och uppleva nya saker och människor. Man har kanske en grov planering, men låter tillfället sköta detaljerna, som t ex var man ska övernatta. En bilresa genom Europa är en typisk sådan resa. Man låter planeringen ta hänsyn till de intryck vi får under färden. Det kan vara den där lilla byn som aldrig hört talas om, och det lilla värdshuset som serverade den bästa tänkbara maten.

En annan typisk ”resan är målet” är att båtluffa. Kommer ihåg en gång när vi gick på en båt i Aten och vara inte riktigt säkra på båtens färd genom de grekiska öarna. Till slut, mitt i natten, konstaterade vi att vi var på Santorini och där i hamnen i mörkret gjorde vi upp med en värdshusvärd om att stanna ett par dagar. Först på morgonen när vi vaknade insåg vi att vi hamnat närmast i ett paradis. Så kan det gå när man ”fångar dagen”.

Ett mellanting med att resa till en destination och resa på måfå är de allt mer populära kryssningarna. Alla de aktiviteter och händelser som sker ombord gör själva resan till en upplevelse, även om fartyget har en klar rutt med givna mål att gå i land på. Minns en gång när vi vaknade upp i den Karibiska övärlden och fick frukost serverad på balkongen sam tillhörde vår hytt. Hav med soluppgång så långt ögat nådde. Då var resan ett mål i livet.

Karin Boye har mycket skickligt fångat intrycket i dikten I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.

Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -

men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,

där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,

blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.

Oändligt är vårt stora äventyr.

T R E V L I G     M I D S O M M A R

Grekland årets semesterland i Europa

Enligt det stora guideboksförlaget Lonley Planet är Grekland det bästa landet i Europa att semestra i just nu.

Parametrarna för en Greklandssemester har alltid varit maten, folket och lättheten att hitta stillsamma stränder. Att Grekland toppar listan just i år beror på att det tillkommit ytterligare en parameter, nämligen ekonomin. Den svaga ekonomin i Grekland gör att priserna på hotell och restauranger sjunkit och gör att vi som turister får mycket för våra pengar.

Så visst är det självklart att ekonomin i respektive länder har en stor betydelse i valet av semesterland. Men lika självklart är naturligtvis intresset för just den orten/staden eller landet vi reser till. Om man enbart skulle gå efter vilket land som är billigast ska man välja Bulgarien.

Även Sverige har dragit fördelar av hur mycket en turist får för sina pengar. Det var när Sverige gjorde stora devalveringar under 1970-1980-talet. Läser man statistiken över turismen i Sverige devalveringsåren framgår tydligt betydligt fler utländska gästnätter, samtidigt som svenskarna i högre grad stannade kvar i Sverige, då devalveringen gjorde att det blev dyrare att med svenskar kronor köpa utländsk valuta. 

Inför en garanti för att driva friskola – i likhet med resebranschen och paketreselagen

De som driver friskolor måste ta ett större ansvar för våra ungdomar, vars liv och framtid är viktigare än vinsten i att driva friskolor. På senare tid har vi sett alltför många exempel på hur skolföretag, ibland ingående i en internationell koncern, ställer våra ungdomar på bar backe, dessutom mitt i en termin, och på det sättet riskerar ungdomarnas framtid.

Inom resebranschen har man infört Resegarantilagen, som innebär att researrangör som arrangerar s k paketresor, ex vis charter, får ställa en garanti till förfogande, en garanti som tryggar att resenären alltid kommer hem. Inom resebranschen är det Kammarkollegiet som ansvarar för administration och beslutar om garantins storlek. 

På samma kan man göra inom friskolor, låt dem ställa en garanti så att alltid eleverna får fullfölja sina kurser, en form av Skolgarantilagen, och låt Skolverket administrera och besluta om garantins storlek. Denna typ av garanti blir därmed en form av kvalitetsstämpel och visar att respektive friskola är en seriös leverantör av utbildningstjänster. Det blir en klar signal till föräldrar och ungdomar att aldrig välja en friskola som INTE ställt garanti enligt skolgarantilagen.

Liknande system skull säkerligen också fungera inom andra privatiserade välfärdsområden

.

Bristfällig statistik över husbilsboendet ett hinder för utbyggnad av ställplatser

Som vi kunnat konstaterat ökar husbilsförsäljningen i Sverige. Det säljs idag fler husbilar än husvagnar – ett historiskt trendbrott. Senast något liknande hände var i mitten av 70-talet då husvagnsboendet blev större än tältboendet på campingplatserna.

Då många nya husbilsägare inte tidigare varit campare, dvs haft en husvagn, och då husbilen i sitt användningssätt skiljer sig markant från husvagnen, ökar behovet av s k ställplatser för husbilar, något som länge varit mycket vanligt ute i Europa. Och dessa nya husbilsägare vill helst bo så centralt som möjligt med i sina  husbilar, nära restauranger, nöjen och shopping.

Mot den bakgrunden är det därför glädjande att Uddevalla nu kommit till insikt i denna frågeställning och anlägger en ställplats mycket centralt – denna ställplats står klar inom ett par veckor.

Men genom uteblivna ställplatser runt om i Sverige kan tyvärr övernattning i husbil bli en lokal konfliktfråga. Ett typexempel är på en del håll i Bohuslän – och konsekvensen av avsaknad av ställplats blir att husbilsägare ställer upp sin husbil på andra attraktiva platser. Husbilsägarna vill ha en trygg plats med viss basservice att övernatta på – och är självklart beredda att betala för detta!

Så kommunerna bör, helst i samarbete med befintlig turismnäring, öka takten av iordningsställande av ställplatser.  Efterfrågan från konsumenterna finns ju redan. Och många centrumkärnor med dess restauranger och annat utbud har också ett behov av ökad volym.

Men tyvärr syns inte till fullo det ökade husbilsboendet i den officiella statistiken. Den statistik som Statistiska Centralbyrån (SCB) producerar över boendet i husbilar på ställplatser är ytterst bristfällig. I statistiken ska ju ingå alla betalda övernattningar på campingplatser och ställplatser.

I Sverige finns drygt 70 000 husbilar och under sommaren kan uppskattas att det kommer ytterligare 20 000 – 30 000 utlandsregistrerade husbilar. Om man utgår från ett normalt nyttjade av husbilarna, svenskar ca 30 dygn och en utlandsregistrerad husbil   10 dygn och med 2 personer i snitt i varje husbil, skulle antal gästnätter ligga i nivån  närmare 5 miljoner gästnätter i husbil.  Självklart görs många övernattningar på s k fria platser, dvs ej betald övernattning, men låt oss anta minst hälften görs på ställplatser och campingplatser. Då skulle antal betalda gästnätter, som borde finnas i SCB:s statistik, uppgå till minst 2,5 miljoner. Och vad säger då SCB:s statistik? Jo, 1,3 miljoner gästnätter eller endast 50% av den troliga verkliga volymen som borde ingå i SCB:s statistik.

Detta innebär att det ökade intresset för husbilar inte syns i den allmänna officiella statistiken – en statistik som självklart kommunföreträdare har som en parameter när man bedömer behovet av utbyggnad  av ställplatser. Och lika självklart är att om det fanns fler centralt belägna ställplatser skulle många husbilsnätter på parkeringar och andra centralt belägna platser omvandlas till boende på ställplatser. Så det finns en otrolig ekonomisk potential att satsa på fler ställplatser.

Så jag är övertygad om att en korrekt statistik över husbilarna skulle få fart på kommunerna, och andra samhällsplanerare, att bygga ut antal ställplatser, till fromma för såväl husbilsägarna som samhällsekonomin i form av ökad turistomsättning, inte minst i de centrala delarna av Sveriges kommuner. Driften av ställplatserna kan sedan mycket väl läggas ut på entreprenad, det kan vara campingägare, hotellägare, centrumföreningar eller andra företag och organisationer inom turistbranschen som har nytta av en utvecklad husbilsturism.

Möter de etablerade partierna SD med de rätta argumenten – argument som också når ut till folket?

Med stor oro ser vi att Sverigedemokraterna (SD) växer – senast nu i EU-valet.  Men också i opinionsundersökningar inför höstens riksdagsval. Man ligger stadigt kring 10 %-strecket, dvs mer än vad Kristdemokraterna och Centern når tillsammans.

Mot bakgrund av de historiska vingslagen och att SD har rötter som är klart rasistiska, vore det förödande om denna framgångsgtrend för SD håller i sig.

Men är verkligen 10 % av svenska folket rasister? Eller är det så att SD har något annat som tilltalar närmare en miljon svenskar? Jag vill inte tro att så många svenskar är rasister.  Med det upplysta samhälle vi lever kan ingen svensk ha undgått kunskapen om rasism i nutid och tidigare i Europa.

Och det är här jag tror de etablerade demokratiska partierna inte möter SD med de andra argumenten. Slå hål på myten att invandringen kostar Sverige pengar – invandringen tillför Sverige såväl kunskap om andra kulturer samt ekonomi. Men de som kommer till Sverige ska också inom rimlig tid kunna se en framtid med jobb och bostad.

Gör en ordentlig samhällsekonomisk analys över vad invandringen kostar och ger tillbaka. Jag är övertygad om att den skulle visa på att en invandrare som kommer till Sverige och stannar kvar här ger ett överskott i ett längre tidsperspektiv.

Vi vet alla att SD i sina rötter i rasismen. Men möt SD:s framfart också med andra argument. SD är, vid sidan av sin rasism, också ett missnöjesparti. Det är detta missnöje som de övriga partierna måste bemöta. Här bör Alliansen och de Rödgröna samarbeta och förpassa SD till under 4 %-spärren och därmed ut ur Sveriges Riksdag.

Turismen har ofta sitt ursprung i litteraturen, filmer, TV-serier och författare

Litterär turism är den delen av turismnäringen som har sin utgångspunkt i en bok, film, TV-serie eller enskild författare.

I England har detta fenomen funnits i många år. Ett exempel är lilla orten Fowey i Cornwall. Här tillägnar man författaren Daphne du Maurier en årlig 10-dagars festival. Maurier är bl a författare till Fåglarna, som sedan Alfred Hitchcock gjorde till kultfilm.

TV-serien Sex and the City kan man följa de fyra kvinnors vänskap genom att uppleva de olika platserna i New York som serien utspelas i.

Och vem minns inte polisen Bergerac som höll till på Jersey och bidrog med 100 tusentals turister till ön.

I Sverige har vi sedan länge Astrid Lindgren. Vad vore parken Astrid Lindgrens Värld utan Astrids alla böcker med Pippi, Emil och många fler.

På senare år har vi fått Wallanderland i Ystad, som bygger på Henning Mankells kriminalböcker om kriminalkommissarie Kurt Wallander. I Fjällbacka kan man gå i spåren av Camilla Läckbergs alla mördare. Stockholm har sina vandringar i sällskap av Stieg Larssons Millenium-böcker.

Det är uppenbart att människor fascineras av platser som förknippas med en bok, en film eller annat dylikt.

Det vore intressant att se hur stor del av turismen som har sina rötter och utgångspunkter i litterära verk, filmer, TV-serier. Vi i Sverige är duktiga att dela upp turisterna varifrån de kommer, vilken logiform de använder på sin semester, vilket transportsätt de använder under semestern, hur många som reser i resp familjer osv.

Men vi saknar en reell statisk över själva reseanledningen, den absolut viktigaste parametern när en turist, svensk eller utländsk, väljer resmål.

Källa/idé: Universitetslektor Carina Sjöholm, Institution för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet