Kommunerna bör införa regelbundet öppen information till sina medborgare – på samma sätt som de börsnoterade företagen har med kvartalsrapportering

I en debattartikel i Bohusläningen 2019-02-02skriven av tankesmedjan Vårat Gäng konstaterar man att för 40 år sedan redovisade rikspartierna sammanlagt 1,6 miljoner medlemmar. Då hade Sverige en folkmängd på ca 8,3 miljoner innevånare, dvs ca 20% av Sveriges befolkning var registrerad som medlem i ett politiskt parti.

Idag, när Sveriges befolkning är ca 10 miljoner, är endast ca 250 000 medlemmar i ett politiskt parti, dvs endast 2,5%.

När nu inte längre medlemmar kommer till de politiska partierna, då får partierna komma ut till folket. Speciellt viktigt är detta i lokalsamhället. 

Därför är det utomordentligt viktigt att lokalsamhället är transparant och regelbundet redovisar i tid och rum hur förändringsarbeten utvecklas. Detta kan ske på olika sätt och i vår digitala värd skulle man enkelt kunna ha en löpande information, en form av vardaglig ”Master Plan” där man redovisar vad som sker och när de olika projekten beräknas vara färdigställda. Därtill bör en kommunledning ha minst två öppna informations- och dialogmöten med sina medborgare. 

Detta är inte konstigare än de krav ett börsnoterat bolag har med kvartalsrapporter.  Så vad kommunerna bör göra är att införa en liknande form för den politiska informationen. Varje kommunmedborgare är ju en form av aktieägare i sin kommun!

Är kryssningsfartygens framgångar bruten?

När kryssningars tid började i USA var det rika amerikaner som var den givna målgruppen. Denna grupp spenderade också mycket pengar i de städer och hamnar som fartygen la till i.

Nu är kryssningsgästerna i hög grad är ”vanliga” turister som ser kryssningsresan som en ”all inclusive-resa” , där man i princip lägger sina pengar i kryssningsfartygens kassor och när fartygen lägger till i olika hamnar besöker man gärna sevärdheter och turistattraktioner, men utan att bidra till turistnäringen via hotell och restauranger  

För att städerna ändå ska få något av kryssningsgästerna har man börjat ta betalt i form av ”entréavgift”, dvs en lokal turistskatt. Tidigare har resmål som Venedig, Barcelona och Santorini infört detta. Och nu inför även Amsterdam en avgift på 8 Euro för ett dagsbesök.

Självklart gillar inte kryssningsbranschen dessa lokala skatter och har därför börjat bojkotta vissa städer som tar ut denna entréavgift. Så risken är uppenbar att kryssningstrafiken är på ett sluttande plan. Om inte gästerna får besöka historiskt traditionella och populära kuststäder är det en uppenbar risk att man helt avstår från kryssningsresor. 

Så frågan är berättigad om kryssningsbranschens volymresor har spelat ut sin roll?

2018: Stabilt husvagnsår, men osäkra husbilssiffror                         

Under fjolårets andra hälft ökade husvagnsintresset tydligt, och när 2018 nu är tillända står det klart att antalet nyregistrerade husvagnar är i stort sett lika stort som under 2017 – det skiljer endast 91 enheter.Resultatet ligger klart inom de värden på plus/minus 5 procent som HRF förutspådde under våren och någon större skillnad mellan antalet registrerade och levererade fordon torde inte föreligga.

Något osäkrare är däremot ökningen av antalet levererade husbilar. Enligt statistiken nyregistrerades 7 218 husbilar under 2018, vilket är 12,7 procent fler än under 2017. Exakt hur många av dessa som levererats till kund, är dock ej fastställt.I samband med införandet av bonus-malus-systemet vid halvårsskiftet inregistrerades drygt 2 100 osålda husbilar som sedan omedelbart ställdes av, förklarar HRF:s kanslichef Lars Erik Paulsson. De flesta av dessa har under sommaren/hösten/vintern sålts till kund, men säkerligen finns det fortfarande några osålda ”lagerbilar”. Dessa utgör en osäkerhetfaktor som givetvis kan komma att negativt påverka antalet nyregistrerade husbilar även under 2019 års första månader.    

Husvagnsregistreringar för 2018

Under december månad 2018 registrerades 54 husvagnar. (Motsvarande månad förra året registrerades 47 stycken.) Totalt under 2018 betyder det 3 349 registrerade husvagnar mot 3 440 under hela 2017. I procent innebär detta en minskning med 2,64 %.

Husbilsregistreringar för 2018

December månads husbilsregistreringar visar 73 stycken, medan det i december föregående år registrerades 137 husbilar. Under kalenderåret 2018 har det totalt registrerats 7 218 husbilar, medan det under 2017 registrerades 6 405 stycken. I procent innebär detta en ökning med 12,69 % för år 2018.

Källa: Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF)

Har gränsen förflyttats mellan folklig demokrati och personlig politisk makt?

I Sverige, liksom i ett antal andra västländer, pågår politisk turbulens. Och frågan är om dagens politiker sätter den egna politiska makten före folkets demokrati och folkets vilja. Politikernas uppgift är ju, att efter demokratiska val, representera folket.

I Sverige pågår fortfarande s k förhandlingar om vem som ska bli statsminister och vilket ”block” som ska styra. Ytterst egendomligt har det blivit att man fastställt en budget utan att ha en ledning. Normalt borde väl tågordningen vara den motsatta, dvs först en ledning med politisk inriktning, sedan beslut om budget och detaljer  I fokus står framför allt Centern och Annie Lööf, som med sina 8,6 % och 31 mandat, agerar som  det matematiska inflytandet vore minst dubbelt så stort. Är detta ett tecken på personlig politisk makthunger? 

I Storbritannien rasar debatten om brexit. Folket har röstat och klart sagt att man vill lämna EU. Premiärminister May har dels en strid med sitt eget konservativa parti på vilket sätt britterna ska lämna EU, hård eller mjuk brexit. I Parlamentet är en stor majoritet av Labour på väg att arbeta fram en ny folkomröstning, så att folket kan rösta rätt denna gång. Här är ett maktspel på hög politisk nivå med insatser av personlig maktstruktur. 

I USA har Trump gått på pumpen i Kongressen vilket innebär att man tvingas stänga ned vissa statliga myndigheter och ämbetsverk. Och i fokus står Trumps mur mot den mexikanska gränsen. Här kämpar Trump, i likhet med May i Storbritannien, dels mot sina egna republikaner dels mot Demokraternas representanter i Kongressen. Otroligt mycket och högt maktspel.

I Frankrike gör folket uppror mot President Macon och sätter eld på bilar mitt i Paris.

Folket kräver högre minimilöner minskade priser på bl a drivmedel. 

Och i Spaniens Katalonien kräver folket i demonstrationer självständighet. Även i Ungern demonstrerar folket. 

Men när det gäller folkliga demonstrationer ska man vara medveten om det inte bara är ”vanliga och folkliga” människor som driver demonstrationerna, utan här finns också ett stort antal ”proffsdemonstranter”. 

Så vi kan konstatera att det är politisk oro i ett flertal länder. En klar förändring är vi enskilda individer kan sitta hemma och följa debatter och presskonferenser i realtid. Ett bra exempel på detta är regeringsbildningen i Sverige, här har presskonferenserna avlöst varandra i TV, vilket innebär att vi kan bilda oss en egen uppfattning och inte enbart få färdiga analyser av media. Så oavsett om det händer i Stockholm, Bryssel, London eller Washington sitter vi parkett och när man då i Aktuellt eller Rapport hör experternas utlåtande känns det som ”det där vet vi redan och har en egen uppfattning om”. Detta har gjort att folket i dag, oavsett land, är väl uppdaterade och har en hög medvetenhet om politiken och politikerna, nationellt och internationellt.

Riksbanken går inte i takt med tiden

Riskbanken gick emot de flesta etablerade ekonomer och höjde den s k reporäntan med en kvarts procent till minus 0,25%.

Detta till trots att vi har en lågkonjunktur som väntar om hörnet och trots att den svenska inflationen inte ligger i nivå med Riskbankens prognoser. Därtill kommer en högst osäker brittisk marknad, som klammer att påverka svensk exportindustri.

Man får känslan att Riksbanken känner sig tvungna att göra något, och därmed skapa utrymme för en räntesänkning längre fram! Enbart för att visa på handlingskraft.

Noterbart är att en av de sex riksbankscheferna gick emot och ville ha en oförändrad räntenivå.

Så summan av kardemumman är att Riksbanken inte går i takt med tiden.

Gemensamt Nyårsfirande för partiledarna löser upp frågan om statsminister?

Talmannen har talat – igen. Med skärpa och tydlighet.

Och nu finns också en klar tidtabell för omröstningen om statsminister.

Nu har partiledarna, eller rättare sagt partierna, jul- och nyårshelgen på sig att komma till skott. Tredje omröstningen ska äga rum 16 januari och en eventuell fjärde omröstning 24 januari.

Kanske skulle partiledarna fira Nyårsafton tillsammans och under okonventionella omständigheter gemensamt skåla in det nya året med ett gemensamt beslut i statsministerfrågan, som mer och mer börjar likna ett tufft derby i Premier League.

Och hur ska man då tippa utgången. Det finns bara ett säkert tips. Precis som i ett derby gäller det att helgardera, 1X2. Men att helgardera är ju lite fegt. 

Mycket talar dock för att de flesta partierna vill undvika ett nyval, eller extraval som det heter enligt grundlagen. De två huvudspelarna, Annie Lööf och Jan Björklund, kan båda förlora mycket i ett nyval. Liberalernas fortsatta deltagande i Riksdagen hänger på en skör tråd. För Centern gäller att populariteten uppenbart är på väg ner. 

Med andra ord kan Alliansen tappa mark och öppna upp för Löfven & Co. Utan att Centern och Liberalerna fått någon som helst politiskt inflytande. 

Alternativet är att matcha fram Kristersson, och därmed behålla någon form av samverkan inom Alliansen. Även om det sker till priset av stöd av SD. 

Hur går då matchen? Mycket talar för att C och L lägger ner sina röster i nästa omröstning, men att man gjort upp detta med S och fått betalt för det! 

I valet mellan pest och kolera är således mitt tips att duon Lööf och Kristersson väljer bort SD och satsar på Löfven. Viktigt för båda att undvika nyval.

 Och i uppgörelsen med Löfven ligger, förutom samverkan i sakpolitiska frågor, att Löfven måste lova att inte ge Vänstern något budgetinflytande. 

Riksbanken har försuttit möjligheten att höja räntan

Riksbanken har tidigare aviserat för en räntehöjning i december, alternativt i februari nästa år. Och nästa vecka har Riksbanken sista möjligheten för i år att höja räntan.

Men med en svagare inflation än Riksbankens tidigare prognos och en lågkonjunktur som väntar om hörnet, är det väl ingen ekonom som räknar med att Riksbanken höjer räntan i nuläget. Vare sig nästa vecka eller i februari.

Lägg därtill en osäker brittisk marknad för svensk exportnäring genom Brexit. Oavsett vilken uppgörelse Storbritannien får i förhandlingarna med EU, är det högst sannolikt att det kommer att påverka svensk exportindustri, och därmed sysselsättningen i Sverige, negativt, i alla fall i det korta perspektivet.

Så en räntehöjning från Riksbankens sida skulle kommit i våras, nu har man försuttit den möjligheten.