DEBATTARTIKEL I BOHUSLÄNINGEN 2014-09-20

Har tåget gått för utveckling av Bohusbanan?

Nu har de svenska och norska regeringarna kommit överens om en utredning om dubbelspårig järnväg på hela sträckan Oslo–Göteborg, via Kornsjö och Dalsland.

  

• Dela
 
• Tweeta

Relaterat

PUBLICERAD 01:00

Men hur har den samlade bohuslänska politiken genom åren arbetat med utveckling av Bohusbanan? Det naturliga hade självfallet varit att bygga ut Bohusbanan till dubbelspår och satsa på en broförbindelse över Svinesund, kanske gamla Svinesundsbron.

Men åter igen har utvecklingen av järnväg gått Bohuslän förbi. För ingen ska väl tro att man satsar både på dubbelspår genom Dalsland och Bohusbanan? Och ingen utveckling av Bohusbanan innebär sannolikt nedläggning på längre sikt.

Tidigare har Bohuslän förlorat kampen om såväl sjukvården som högskolan, som båda gick till Trollhättan.

Och nu således också järnvägen. Det är dessutom ytterst tveksamt om järnvägen mellan Göteborg och Uddevalla kommer att byggas ut till dubbelspår. Sannolikt kommer man att hänvisa till Trollhättan/Öxnered.

Enligt den stora undersökning som Ramböll gjorde förra sommaren har trafiken på vår del av E6 ökat med 40 procent sedan 2004 och är nu uppe i 22 000 fordon per dygn. Antalet tunga fordon har också ökat med 40 procent under samma period till 2 500 fordon per dygn. Antalet dragbilar med trailer utgjorde 29 procent 1989, i dag är det över 80 procent.

Nästan 7 miljoner ton gods transporteras över Svinesundsbron under ett år, en ökning med 22 procent sen 2004. Antalet tomma fordon har ökat kraftigt och från Norge mot Sverige går 60 procent av lastfordonen tomma.

Som framhålls i undersökningen finns ett flertal hamnar i Bohuslän som skulle kunna blomma upp om godset kunde föras över till järnväg. Flera större industriorter skulle också kunna ha stickspår till Bohusbanan.

Älvsborg har med sina starka politiker lobbat hårt för en järnväg genom Dalsland. Ett splittrat Bohuslän med många småkommuner har inte mycket att sätta emot. Bohuslän med sina 125 000 invånare bör med kraft ta initiativ att tala med en röst i förhandlingar med Norge.

Bohusbanan är den enda från Göteborg utgående järnvägen som inte är dubbelspårig i dag. Snabbjärnväg genom Bohuslän skulle lyfta hela landskapet med möjlighet till boende på orter som i dag är semesterparadis för många.

Än finns chansen att vara med i samtalen. Men snart har tåget gått – via Dalslands skogar.

Så kära kommunpolitiker i Bohuslän, börja åtminstone inse fakta och tillsätt en utredning som förutsättningslöst belyser och analyserar på vilket sätt kommunerna i Bohuslän ska finna en praktisk samarbetsform. Då skulle Bohuslän kunna utvecklas med infrastruktur, kommunala specialistfunktioner, näringsliv och inte minst besöksnäringen.

Nils Carlsson

Fri debattör Uddevalla

Karl-Eric Magnusson

Journalist Uddevalla

Går det att utveckla demokratin i svenska valen?

I Sverige vet vi att de nyligen genomförda valen till riksdag, region och kommuner har gått rätt och säkert till. Vi lever i en av värdens främsta demokratier där varje individ har rätt att rösta just på ”sitt” parti.

Men inget valsystem är så bra att det inte går att utveckla – så även det svenska.

Blockpolitiken har sina klara fördelar, en grupp partier ger klara besked före valet hur man tänker regera. Men blockpolitiken har också sina nackdelar. Och det kommer på sin spets när valutgången är så jämn att inget block får majoritet i riksdagen.

Man kan ta jämförelsen från idrotten och då fotbollen. Vid ett oavgjort resultat i ex vis finalen i Champion League blir det förläning i första hand och straffar i andra hand.

Och visst skulle det svenska valet också få sin ”förlängning” om det är oavgjort vid full tid, dvs när valet genomförts.

På valsedeln skulle man kunna ha en tilläggsruta, där man anger vilket parti man tycker det egna partiet ska söka samverkan med. Det skulle kunna göras i princip på samma sätt som personkryssen, ett kryss eller en siffra/bokstav som anger vilket parti man vill att det egna partiet ska samverka med.

På det sättet skulle folket få ett inflytande över hur samverkan bör ske när valutgången är ”oavgjord”. Idag har jag en känsla att vissa partiledare ser det som nederlag att samverka över blockgränserna. Ja, i vissa fall tycks det gå prestige i dessa partiledaröverläggningar. Och i denna process har folket idag inget inflytande

Var Alliansens 5:e jobbskatteavdrag ett självmål och öppet mål för SD?

När Alliansen drev igenom det femte jobbskatteavdraget var det många som tyckte att man gick ett steg för långt. De fyra första togs tacksamt emot, men i stället för det femte var en bred uppfattning att det vore bättre att förstärka typ skolan.

Och en kort tid efter riksdagsbeslutet av det femte jobbskatteavdraget började Anders Borg att tala om försämrad omvärldsbild och skattehöjningar. Detta förstärktes också av Fredrik Reinfeldts s k sommartal, där han vädjade till svenska folket skulle öppna sina hjärtan och poängterade att invandringen har ett pris.

Och det var här jag tror det gick fel. Flertalet svenskar förstod Reinfeldts vädjan och har stor förståelse för människor som är på flykt från krigshärjade länder. Men ett ganska stort antal svenskar kopplade här i stället att invandringen sker på bekostnad av välfärden.

Och det var här som SD såg sin chans och förstärkte motsättningen mellan välfärd och invandringen.

Så man kan fråga sig om genomförandet av femte jobbskatteavdraget var ett politiskt självmål av Alliansen?

Dessutom stod S stillatigande och har också accepterat det femte jobbskatteavdraget.  Tänk om S hade haft kuraget i valrörelsen och sagt att man river upp det femte jobbskatteavdraget och satsar dom pengarna på välfärd OCH invandringen. Det tror jag flertalet svenskar hade tyckt var ok. Men det vågade man inte, uppenbart rädd att förlora väljare.

Så frågan är om att detta också var själv mål, denna gång av S?

Så med två självmål är det svårt att vinna matcher.

Valet till regionen är anonymt- dags att kommunerna får ett vidgat ansvar även för de regionala frågorna

Nu är partiernas PR-apparater i full gång inför valet i september.  Det går inte en dag utan att något parti gör ett utspel på nationell nivå. Och de tunga partiledarna springer som skålade råttor för att hinna var med i så många program, utfrågningar och debatter som möjligt.

På det lokala planet är det också full fart med affischer och gatu-/torgmöten samt debattartiklar i lokal media. 

Samtidigt ska vi vara tacksamma att leva i ett fritt och demokratiskt land där det råder yttrandefrihet och vi vet att valen går rätt till.

Men det är en sak som bekymrar mig – nämligen valet till regionen. Trots att regionen har ansvar för några av de mest betydelsefulla områdena, sjukvård och kollektivtrafik, tror jag att flertalet av oss väljare är dåligt insatta i de olika partiernas arbete på regional nivå. 

Valet till regionen är ett synnerligen anonymt val. Ibland kolliderar dessutom partierna i vissa frågor. Som när det gäller sjukvården och de olika sjukhusens innehåll och verksamhet. På det lokala planet kan ett parti ha en åsikt, medan samma parti på regional nivå gör tvärtemot.

Jag tycker att man bör ta sig en ordentlig funderare på om inte de regionala frågorna bör integreras i den lokala politiken, frågorna hänger ju ihop. Låt sedan kommunfullmäktige i respektive kommuner utse representanter till regionfullmäktige. Då skulle partiernas ansvar hänga ihop.

Fortsatt stark marknad för det mobila boendet

Husvagnsregistreringar för augusti 2014
Under augusti månad 2014 registrerades 255 husvagnar. (Motsvarande månad året dessförinnan registrerades 242 stycken.) Hittills under 2014 betyder det 2 877 registrerade husvagnar mot 2 679 under samma period 2013. I procent innebär detta en ökning med 7,39 %.

Husbilsregistreringar för augusti 2014
Augusti månads husbilsregistreringar visar 281 stycken, vilket är exakt lika många som under augusti föregående år. Hittills under kalenderåret 2014 har det totalt registrerats 3 239 husbilar, medan det under motsvarande period 2013 registrerades 2 837 stycken. I procent innebär detta en ökning med 14,17 % för år 2014. 

Källa: Husvagnsbranschens Riksförbund (HRF)

Väck liv i frågan om kommunsammanslagningar

För 40 års sedan gjordes en stor kommunreform och många kommuner slogs samman till större. Nu börjar det åter diskuteras kommunslagningar.

Många kommuner idag är för små. I Danmark t ex säger man att en kommun bör ha minst 50 000 innevånare. Det ställs allt mer krav på kompetens och resurser för att utveckla kommunerna. Olika specialistfunktioner blir allt vanligare. Och alla kommuner har då inte möjlighet att hänga med. Risken finns också, som det visat sig i vissa delar av landet, att kommunerna inte kan vara tillräckligt tuffa i miljöfrågor. En liten kommun har svårt att sätta emot det stora, och på orten, dominerade företaget.

För att prata företagsspråket kan man säga att en kommun bör förstärka sin balansräkning och ha ett hyfsat eget kapital.

Och visst kan det vara bättre att slå ihop kommuner och göra ”storkommuner” än att låta den regionala och opersonliga organisationen växa – ja t o m växa över huvu´t på folk.

Men när man tittar på sammanslagningar av kommuner är det utomordentligt viktigt att man tittar på den tradition och samarbetskultur som redan finns. Då får inte fyrkantiga administrativa enheter styra.

Man kan ju t ex leka med tanken att Bohuslän varit en storkommun. Där känner människorna att det finns ett kulturhistoriskt samarbete. Då hade den kommunen haft ca 125 000 innevånare. Och självklart hade en sådan kommun också blivit en stark lobbyröst i samhällspolitiken. Genom den starka trafikleden som E6 utgör, har självklart lasarettet i Uddevalla varit ett modernt sjukhus med all akutvård. En kommun med

125 000 innevånare skall lika självfallet ha en modern järnväg med snabbtåg, ja den, dvs Bohusbanan,  skulle t o m kunna sträcka sig in i Norge? Och Högskolan som hamnade i Trollhättan, hade lika självklart legat i Bohuslän.

Så mycket talar för större kommuner:

·      Kommunal kompetens

·      Kommunal service

·      Infrastruktur och tillgänglighet

·      Utveckling av näringslivet

·      Utveckling av elitidrott

·      Utveckling av besöksnäringen

Ja, listan kan göras länge, men vad jag menar är låt tradition och befintlig samarbetskultur styra vid diskussioner om nya storkommuner, inte administrativa enheter typ Fyrbodal.

Valet till regionen är anonymt- dags att kommunerna får ett vidgat ansvar även för de regionala frågorna

Nu är partiernas PR-apparater i full gång inför valet i september.  Det går inte en dag utan att något parti gör ett utspel på nationell nivå. Och de tunga partiledarna springer som skålade råttor för att hinna var med i så många program, utfrågningar och debatter som möjligt.

På det lokala planet är det också full fart med affischer och gatu-/torgmöten samt debattartiklar i lokal media. 

Samtidigt ska vi vara tacksamma att leva i ett fritt och demokratiskt land där det råder yttrandefrihet och vi vet att valen går rätt till.

Men det är en sak som bekymrar mig – nämligen valet till regionen. Trots att regionen har ansvar för några av de mest betydelsefulla områdena, sjukvård och kollektivtrafik, tror jag att flertalet av oss väljare är dåligt insatta i de olika partiernas arbete på regional nivå. 

Valet till regionen är ett synnerligen anonymt val. Ibland kolliderar dessutom partierna i vissa frågor. Som när det gäller sjukvården och de olika sjukhusens innehåll och verksamhet. På det lokala planet kan ett parti ha en åsikt, medan samma parti på regional nivå gör tvärtemot.

Jag tycker att man bör ta sig en ordentlig funderare på om inte de regionala frågorna bör integreras i den lokala politiken, frågorna hänger ju ihop. Låt sedan kommunfullmäktige i respektive kommuner utse representanter till regionfullmäktige. Då skulle partiernas ansvar hänga ihop.