Uddevalla och Bohuslän behöver en professionell lobbyist

Tidigare har vi sett att Uddevalla och Bohuslän är tvåa på bollen, för att prata fotbollsspråk. Vi har sett NÄL:s utveckling på Uddevallas och Bohusläns bekostnad. Högskolan gick Uddevalla förbi och förlades till Trollhättan. 

Vidare tycks upprustningen av Bohusbanan till dubbelspår – och förlängning till Oslo stå skrivet i stjärnorna, här lutar det väl åt sträckningen Göteborg-Oslo med dubbelspår kommer att gå genom Dalsland? 

Och för närvarande pågår utflyttning av centrala myndigheter från Stockholm till orter runt om i Sverige. Är Uddevalla och Bohuslän med i den matchen? 

Hur kommer det sig att Uddevalla, och ibland tillsammans med övriga Bohuskommuner, ständigt förlorar dessa matcher? Jo, man är helt i avsaknad av kontinuerlig professionell lobbyverksamhet. Uddevalla och Bohuslän  behöver en lobbyist som hela tiden bevakar regionens  intressen på det politiska riksplanet och även utvecklar kontakterna och öppnar dörrar med de olika departementen samt med myndigheter och olika organ som finns. 

Och till 80 % finns denna verksamhet i Stockholm. Så det blir en del resor till Stockholm, men det kommer att löna sig.  Så engagera en lobbyist som kan sitt Uddevalla och Bohuslän  och har bra lokala kontakter med såväl politiken som med näringslivet. Sätt sedan en referensgrupp runt denne lobbyist, man eller kvinna, och på så sätt få en bred förankring i de frågor som är aktuella och som ska drivas. Sätt sedan en referensgrupp kring honom/henne med representanter från  kommuner, näringslivet, fastighetsägarna med flera näringslivs-organisationer 

Då skulle inte Bohuslän och Uddevalla behöva vara två bollen - utan i stället först på bollen!

CARLSSONS TANKAR ÖNSKAR ALLA 

EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR

Fotbollsarenor i Europa – såväl Allianz Arena i München och Crawen Cottage, Fulhman, London, med på min innelista

I Uddevalla diskuteras vilken arena som ska vara huvudarena och fullt godkänd av Svenska Fotbollförbundet att spela elitfotboll på – Skarsjövallen eller Rimnersvallen. Eller kanske i framtiden en helt ny ”ren” fotbollsarena.

Jag har haft, och har fortfarande, förmånen att ha sett ett anal arenor ute i Europa, ett 25-tal. Är medveten om att nedan lista i högsta grad är subjektiv, synen på arenan kan ju också bero på  vilken stämning det var just den gången jag var där, vilken match det var, väder, resesällskap mm, men utan rangordning  och högst personligt ser min innelista ut så här:

Allianz Arena, München, en toppmodern arena där arenan byter färg beroende på vilket lag som har hemmamatch. En annan intressant iakttagelse är att de 70 000 stolarna är silvergråa, detta för att inte favorisera något speciellt lag. Betänk diskussionen om Rimnersvallen. Också mycket imponerad av transporterna till arenan.

Crawen Cottage; Fulhams gamla arena i sydvästra London.  När man kommer in på denna arena känns de historiska vingslagen sedan 1896 då arenan byggdes. Visserligen moderniserad, men mycket av den gamla träkulturen på läktarna finns kvar

San Siro; Milan och Inters hemmaarena i Milano. Italiens största fotbollsarena med anor sedan 1920-talet. Här visar man att två av Europas största klubbar kan samsas om samma plan. Kanske något för Uddevallas klubbar att tänka på ……

Camp Nou; Barcelonas hemmaaena och är en välkänd reseanledning vid weekend-besöket i Barcelona. Mäktig stämning med plats för närmare 100 000 åskådare.

Old Traffford; Manchester Uniteds arena. En modern arena där man ser bra oavsett var man sitter. Imponerad av de utrymmen som finns för handikappade – där har Sverige mycket att ta efter.

Emirate Stadium; Arsenals nya hemmaarena. En toppmodern arena med all tänkbar service, om man har de ”rätta” biljetterna …

St James Park, Newcastle. En av Englands bästa fotbollsarenor. Dessutom mycket centralt placerad, Ungefär som om Rimnersvallen hade legat på Kungstorget. Där såg jag i februari 2011 den historiska matchen mellan Newcastle-Arsenal, då Arsenal ledde matchen i paus med 4-0 och halva hemmapubliken hade lämnat arenan. Hur det gick? Matchen slutade 4-4 efter en sagolik upphämtning av Newcastle. 

Turf Moor; Burnleys hemmaarena - byggd i slutet av 1800-talet och även om det rustats upp syns tydliga tecken på dess ålder - det innebär träläkare och en härlig känsla och upplevelse. Arenan har en publikkapacitet på drygt 20 000 åskådare. 

E-handeln går fram som en flodvåg

Att e-handeln utvecklats syns allt mer. En stor del av julhandeln i Sverige är att vi sitter hemma och beställer via dator. Eller kollar pris och kvalitet i den fysiska affären och går sedan hem och beställer via en sajt på nätet. Framför allt gäller detta leksaker, spel, elektroniska artiklar, baskläder för såväl barn som vuxna.

Ser vi i de butiker som har postservice är det numera ibland längre kö för att hämta ut ett paket än det är i butikens kassor!

I USA slog handeln kring Thanksgiving nya rekord – men inte i de fysiska affärerna utan i e-handeln. Folk sågs t o m kolla varor i affärerna för att sedan ta upp mobilen och beställde digitalt - direkt  när man var i butiken!

I USA har 100 000 butiksanställda förlorat sina jobb det senaste året. 9 000 butiker har signalerat att man förmodligen stänger i år. Och större butiker/affärscentra i storstäder krymper ytorna och behåller de understa våningarna, resten görs om till kontor eller bostadsrätter.

I Sverige har HM signalerat att man kommer att stänga ett antal butiker. Och det kommer självfallet att märkas i centrumhandeln i större städer men också i de köpcentra som vuxit upp utanför centrumkärnan i många svenska kommuner.

Så e-handeln går fram som en flodvåg – i en hastighet som vi inte trodde var möjlig. Det blir en form av pyramidspel. Finns inte de stora kedjorna i affärscentrat, vem ska då vara loket som drar?

Och för att travestera på det populära TV-programmet: Vart är vi på väg?

Svensk turismnäring är i dag en av Sveriges främsta basnäringar – omsätter närmare 300 miljarder/år 

I Sverige omsätter turismnäringen 296 miljarder kronor, varav 120 miljarder kronor avser export, dvs utländska turisters konsumtion i Sverige. 

Detta innebär att exportvärdet från turismen därmed är högre än livsmedelsexporten (71 miljarder), järn- och stålexporten (51 miljarder) samt personbilar (64 miljarder). 

Dessutom betalar de utländska turisterna moms i Sverige, vilket gör att turismexporten är den enda exportgren som genererar moms till statskassan. Värdet av denna momsintäkt uppgår till ca 17 miljarder kronor. 

Antal årsverken inom den svenska turismnäringen uppgår till 170 000, detta samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat. 

Man kan därför konstatera att svensk turismnäring är en viktig basnäring i Sverige, som också ger ett starkt bidrag till den svenska välfärden. 

Källa: Tillväxtverket

När blev tandläkaren "min tandläkare"?

Förr gick man till doktorn, man gick till tandläkaren, och behövde man juridisk hjälp tog man kontakt med en Advokatbyrå.

Men vad gör vi idag? Nu går vi till Min tandläkare, Min läkare och Min advokat.

När hände detta och vad vad är orsaken till denna förändring?

Ordet Min säger mig att jag har ett ägandeförhållande, ex min bil, eller ett känslomässsigt förhållande, ex mina barn eller min kompis.

Eftersom jag varken äger eller har ett närmare känslomässsigt förhållande till tandläkaren eller läkaren, varför vill vi då framstrå att så är fallet?

Jag tror det är vårt ego som talar. Vi vill visa vårt umgänge en form av status. Jag är minsann inte en vanlig svensk, jag har min egen tandläkare. Och får jag judiska problem tar jag kontakt med min advokat. Och behöver jag ett recept ringer jag min läkare.

Vi är alla medvetna om vi som kunder till tandläkare och läkare bara är en i mängden. Men vi vill gärna  framstå som om han/hon står på tå och väntar på att just jag ska höra av mig.

Det är nog så att vi är mer individuella i dagens läge än för 30-40 år sedan. Det är bra att vi har ett socialt och ekonomiskt skyddsnät i samhället. Men vi vill nog inte i lika hög grad styras av samhället. Efter det att samhället lagt en struktur, en väg, vill vi nog utveckla vägen själv och sätta upp egna mål i livet och peka ut vår färdriktning.

Därför, tror jag, att vi säger Min tandläkare, Min läkare, och Min advokat.

Äntligen skärps kraven för tunga fordon när det gäller vinterdäck

Sedan snart fem år tillbaka måste tunga fordon, tunga bussar och personbilar klass två som väger över 3,5 ton ha vinterdäck på hjulen på drivaxeln.

Men som vi ser under vinterhalvåret räcker inte detta. Kilometerlånga köer uppstår när, framför allt lastbilar från södra och östra Europa, får stopp i backar eller sladdar av vägen.

Och anledningen är att dessa lastbilarars ägare, de utländska åkerierna, inte har däck som är anpassade för svenska vintervägar.

Men nu finns ett förslag att alla dessa tunga fordon ska ha vinterdäck, med rätt mönsterdjup, på samtliga hjul och släp.

Äntligen säger vi vardagsbilister