Powered By Blogger

lördag 16 december 2017

När blev tandläkaren "min tandläkare"?


Förr gick man till doktorn, man gick till tandläkaren, och behövde man juridisk hjälp tog man kontakt med en Advokatbyrå.

Men vad gör vi idag? Nu går vi till Min tandläkare, Min läkare och Min advokat.

När hände detta och vad vad är orsaken till denna förändring?

Ordet Min säger mig att jag har ett ägandeförhållande, ex min bil, eller ett känslomässsigt förhållande, ex mina barn eller min kompis.

Eftersom jag varken äger eller har ett närmare känslomässsigt förhållande till tandläkaren eller läkaren, varför vill vi då framstrå att så är fallet?

Jag tror det är vårt ego som talar. Vi vill visa vårt umgänge en form av status. Jag är minsann inte en vanlig svensk, jag har min egen tandläkare. Och får jag judiska problem tar jag kontakt med min advokat. Och behöver jag ett recept ringer jag min läkare.

Vi är alla medvetna om vi som kunder till tandläkare och läkare bara är en i mängden. Men vi vill gärna  framstå som om han/hon står på tå och väntar på att just jag ska höra av mig.

Det är nog så att vi är mer individuella i dagens läge än för 30-40 år sedan. Det är bra att vi har ett socialt och ekonomiskt skyddsnät i samhället. Men vi vill nog inte i lika hög grad styras av samhället. Efter det att samhället lagt en struktur, en väg, vill vi nog utveckla vägen själv och sätta upp egna mål i livet och peka ut vår färdriktning.

Därför, tror jag, att vi säger Min tandläkare, Min läkare, och Min advokat.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar